Josefine Öqvist
(född den 23 juli 1983)
Anna Lenita Josefine Öqvist blev en av de mest avgörande svenska anfallsspelarna under 2000-talet. Hon var snabb, explosiv, modig och målfarlig, men också en spelare som gjorde avtryck i de största matcherna. När Sverige nådde VM-final 2003 var det hennes mål i den 86:e minuten mot Kanada som skickade landslaget vidare. Det ögonblicket gjorde henne till ett namn hela fotbollssverige lade på minnet, och därefter växte hon till en av de tydligaste profilerna inom svensk damfotboll. Med 80 landskamper, 20 mål, VM-brons, spel i stora svenska klubbar och en period i franska Montpellier byggde hon en karriär som rymde både sportsliga toppar, svåra motgångar och ett liv i offentligheten.
Målet som gjorde Josefine Öqvist odödlig i svensk fotboll
Det går inte att tala om Josefine Öqvist utan att börja med VM 2003. Sverige stod i semifinal mot Kanada och matchen var på väg mot ett nervöst slut när Öqvist klev fram. I den 86:e minuten gjorde hon målet som tog Sverige till VM-final. Det var ett mål som inte bara avgjorde en match, utan som cementerade hennes plats i svensk fotbollshistoria.
Att avgöra en VM-semifinal är något mycket få spelare får uppleva. Att dessutom göra det för Sverige, i ett läge där hela nationens dröm levde, säger mycket om hennes förmåga att leverera under press. Målet mot Kanada blev det stora genombrottet för en spelare som redan hade visat kvalitet, men som nu på allvar blev en landslagsstjärna.
Samma år utsågs hon också till Årets Svenska Rookie 2003, vilket underströk hur snabbt hon hade vuxit fram som en nyckelspelare. Smeknamnet Jossan blev välkänt, och hennes namn började förknippas med fart, energi och avgörande aktioner.
En spelare med fart, mod och djupledshot
Josefine Öqvist var i första hand forward, och det var där hennes största styrkor kom till sin rätt. Hon hade snabbheten som kunde stressa försvarare, tajmingen för att gå i djupled och modet att attackera ytor där det gjorde ont att spela. Hon var inte en spelare som väntade på att matchen skulle komma till henne. Hon tog initiativ, satte fart på anfallen och tvingade motståndarna att reagera.
Det som gjorde henne särskilt farlig var att hon kombinerade fysisk snabbhet med ett direkt sätt att spela. Hon ville framåt. Hon ville hota. Hon ville skapa målchanser. Den sortens spelare blir alltid värdefulla, särskilt i internationell fotboll där omställningar, aggressivitet och löpstyrka ofta avgör tajta matcher.
Även om hennes huvudsakliga position var som anfallare visade hon också att hon kunde användas i andra offensiva roller. Under OS 2008 togs hon ut som mittfältare, vilket säger en hel del om hennes arbetskapacitet och hennes flexibilitet. Hon var inte låst till en enda funktion utan kunde bidra på flera sätt i lagets offensiv.
Vägen in i landslaget och de första stora åren
Josefine Öqvist gjorde seniordebut i det svenska landslaget den 18 augusti 2002 i en 1–0-seger mot Nordkorea. Förbundskapten då var Marika Domanski-Lyfors, och uttagningen blev början på en lång landslagskarriär.
Att ta plats i Sveriges damlandslag under den här tiden var ingen enkel uppgift. Konkurrensen var stark, tempot högt och svensk damfotboll höll internationell toppklass. Öqvist lyckades ändå snabbt etablera sig, mycket tack vare att hon erbjöd något som alltid är svårt att försvara sig mot: fart bakom backlinjen och en vilja att attackera mål.
Hennes tidiga landslagsår sammanföll med en period då Sverige på allvar tillhörde toppen i världen. Det gav henne chansen att spela stora matcher från tidig ålder, och hon visade att hon klarade den nivån. VM 2003 blev den första stora bekräftelsen på det.
Klubbkarriären i Sverige
Parallellt med landslagsspelet byggde Josefine Öqvist upp en stark klubbkarriär i Sverige. Hon spelade för flera av de mest välkända klubbarna inom svensk damfotboll och blev en profil i Damallsvenskan. Under karriären representerade hon bland annat Djurgården/Älvsjö, Hammarby, Linköping, Tyresö FF och Kristianstads DFF.
Hennes spelstil gjorde henne användbar i lag som ville spela snabbt, direkt och offensivt. Hon kunde både avsluta själv och skapa ytor för andra genom sina löpningar. Många tränare uppskattar sådana spelare extra mycket, eftersom de påverkar matchbilden även i sekvenser där de inte själva får bollen.
Efter säsongen 2008 visade svenska storklubben Umeå IK intresse för att värva henne. Umeå var då en av de verkliga giganterna inom svensk damfotboll, men Öqvist valde istället att skriva på ett nytt tvåårskontrakt med Linköping. Det säger en del om att hon inte bara jagade det mest uppenbara steget, utan gjorde sina egna val utifrån vad hon ansåg passade bäst.
Linköping, Tyresö och en ny fas i karriären
Tiden i Linköpings FC var viktig för Josefine Öqvist. Där fortsatte hon att utvecklas som offensiv spelare och vara en profil i svensk toppfotboll. Linköping tillhörde de starkaste lagen i Damallsvenskan, och miljön gav henne möjlighet att spela matcher på hög nivå vecka efter vecka.
2011 skrev hon på för Tyresö FF, ett lag som då stod för en av de mest uppmärksammade satsningarna i svensk damfotboll. Tyresö hade spelare från det svenska landslaget samt internationella stjärnor från bland annat Brasilien och Nederländerna. Klubben var fylld av profiler, höga ambitioner och stort medialt intresse.
Att Josefine Öqvist gick till Tyresö passade väl in i bilden av hennes karriär. Hon var en spelare som trivdes i miljöer med höga krav och stora matcher. Hon bidrog med svensk erfarenhet, landslagsmeriter och en spelstil som kunde ge laget fart och energi.
Skadorna som störde karriären
Precis som för många toppspelare innehöll Josefine Öqvists karriär också perioder av motgångar. Den kanske tyngsta kom inför VM 2007, då hon slet av främre korsbandet och tvingades stå över mästerskapet. Att missa ett VM på grund av en korsbandsskada är ett mycket hårt slag för en fotbollsspelare, särskilt när man befinner sig i en viktig del av karriären.
Korsbandsskador kräver inte bara lång rehabilitering utan också stark mental uthållighet. För en spelare vars främsta egenskaper är snabbhet, explosivitet och aggressivitet blir en sådan skada extra krävande. Att ta sig tillbaka till elitfotboll efter det visar på stor disciplin och starkt psyke.
Även under OS 2008 drabbades hon av problem. Hon hade tagits ut som mittfältare till turneringen, men skadade sig och ersattes av Maria Aronsson. Sådana bakslag hade kunnat bryta ner många spelare, men Öqvist fortsatte ändå att komma tillbaka och spela på hög nivå.
VM 2011 och nytt avtryck i landslaget
Om VM 2003 var genombrottet blev VM 2011 en påminnelse om hur viktig Josefine Öqvist fortfarande var för Sverige. Det svenska laget tog brons, och Öqvist spelade i samtliga matcher under turneringen. Hon var alltså inte bara en reserv eller en spelare i periferin, utan en fullvärdig del av ett landslag som nådde medalj.
I bronsmatchen mot Frankrike fick hon rött kort efter en incident med Sonia Bompastor, men Sverige vann ändå med 2–1 trots att laget spelade med en spelare mindre. Händelsen blev omtalad, och den speglar också en annan sida av Öqvists spel: hon var intensiv, kompromisslös och spelade med känslor.
I semifinalen mot Japan gjorde hon dessutom mål. Sverige förlorade matchen med 3–1 mot det lag som senare vann hela turneringen, men Öqvist visade återigen att hon kunde kliva fram även när motståndet var allra tuffast. Att göra mål i en VM-semifinal är i sig en stor prestation, och det förstärkte bilden av henne som en spelare för de stora scenerna.
Landslagskarriären i siffror och betydelse
När Josefine Öqvist avslutade sin internationella karriär i februari 2014 gjorde hon det efter tolv år i landslaget. Under den tiden hade hon samlat ihop 80 landskamper och gjort 20 mål. Det är starka siffror i ett landslag som under många år tillhörde världstoppen.
Men hennes betydelse handlade inte bara om statistik. Hon tillförde fart, djup, arbetsinsats och en tydlig offensiv identitet. Sådana spelare förändrar ofta hur ett lag kan spela. Med Öqvist på planen kunde Sverige hota bakom motståndarnas backlinje på ett sätt som gav utrymme även för andra offensiva spelare.
Hon tillhörde en generation svenska landslagsspelare som gjorde att Sverige under lång tid var ett av de mest respekterade lagen i damfotbollsvärlden. VM-finalen 2003, OS-turneringarna och VM-bronset 2011 placerar henne i ett tydligt historiskt sammanhang: hon var med när svensk damfotboll stod mycket stark internationellt.
Uppmärksamheten utanför planen
Josefine Öqvist var inte bara intressant som spelare. Hon blev också en offentlig profil på ett sätt som inte var helt vanligt för kvinnliga fotbollsspelare i Sverige vid den tiden. Våren 2004 väckte hon stor uppmärksamhet genom att medverka som pin-up-tjej i en bikinifotografering i tidningen Slitz.
Det var ett val som skapade mycket reaktioner och gjorde att hennes namn diskuterades långt utanför sportens vanliga kretsar. På många sätt speglar det också en brytningstid inom damidrott, där kvinnliga idrottare ofta hamnade i ett spänningsfält mellan sportsliga prestationer och hur de framställdes i medier.
Öqvist blev därmed inte bara en fotbollsstjärna utan också en person som syntes i offentligheten på flera sätt. Det bidrog till hennes profil, men det visar också hur kvinnliga idrottare ofta fick bära en annan sorts medial uppmärksamhet än sina manliga motsvarigheter.
Även under VM 2011 hamnade hon i rubriker när hon filmades medan hon bytte tröja med en manlig supporter i Tyskland. Situationen blev omtalad och spreds brett, ännu ett exempel på hur hennes namn ofta drogs in i större mediala sammanhang.
Personliga motgångar och livet utanför fotbollen
Bakom karriären fanns också svåra personliga erfarenheter. I november 2009 drabbades Josefine Öqvist av en stor tragedi när hennes 29-åriga syster Caroline avled efter ett dödligt epileptiskt anfall. En sådan förlust påverkar självklart en människa djupt, och att samtidigt fortsätta verka på elitnivå inom idrotten kräver enorm styrka.
Det är lätt att se elitidrottare som enbart prestationer, mål och rubriker, men i verkligheten pågår livet hela tiden parallellt. För Öqvist blev det tydligt att karriären också rymde sorg, familj och svåra prioriteringar.
I januari 2012 stod det klart att hon var gravid och skulle missa hela säsongen, inklusive OS i London samma år. Det blev en ny stor förändring i livet. Efter dottern Stellas födelse återvände hon dock till fotbollen 2013, vilket säger mycket om hennes drivkraft och vilja att fortsätta tävla på hög nivå även efter att ha blivit mamma.
Kristianstad, Montpellier och livet mellan länder
Efter comebacken 2013 valde Josefine Öqvist att spela för Kristianstads DFF istället för att återvända till Tyresö. Hon bodde då i Malmö tillsammans med sin partner Stefan Lassen, den danske professionella ishockeyspelaren som spelade för Malmö Redhawks.
Senare samma år, efter att ha varit med i Sveriges trupp under hemma-EM 2013, skrev hon på för den franska klubben Montpellier. Flytten till Frankrike blev ett nytt kapitel i karriären. Montpellier tillhörde en stark liga och gav henne möjlighet att mäta sig med nya typer av motstånd och fotbollsmiljöer.
Hon presterade bra i Frankrike, men livet utanför planen började samtidigt spela en allt större roll. Lassen flyttade till Österrike för spel i Graz 99ers, och avståndet mellan honom, Öqvist och dottern Stella blev svårt att hantera. Situationen beskrevs som ohållbar, och det blev en viktig del i hennes beslut om framtiden.
Avslutet på karriären
I maj 2014 meddelade Josefine Öqvist att hon avslutade sin fotbollskarriär. Beslutet kom medan hon fortfarande spelade på hög nivå, och det var också precis så hon ville lämna sporten. Hon ville inte vänta tills hon inte längre kunde prestera, utan avsluta medan hon fortfarande tillhörde toppnivån.
Det är ett beslut som ofta vittnar om självinsikt och styrka. Många spelare har svårt att lämna sporten, särskilt när fotbollen har definierat så stor del av livet. Men för Öqvist hade familj, livssituation och framtida prioriteringar blivit allt viktigare. Karriären avslutades därför inte i skuggan av att vara på väg bort från toppen, utan medan hon fortfarande kunde känna att hon lämnade som en högklassig spelare.
Varför Josefine Öqvist blev så omtyckt
Det finns vissa spelare som publiken snabbt får en relation till. Josefine Öqvist var en sådan. Mycket handlade om hennes energi. Hon såg ut att spela med full kraft, hela tiden. Hon sprang, utmanade, pressade och visade tydligt att hon ville avgöra.
Publiken brukar uppskatta spelare som vågar spela direkt och modigt, och där passade hon perfekt. Hon var inte passiv, inte försiktig och inte anonym. Hennes stil gjorde att hon märktes. Dessutom var hon en spelare som ofta dök upp i viktiga matcher, vilket ytterligare förstärkte hennes profil.
Hon blev också en symbol för en viss sorts svensk damfotboll: fysisk, snabb, rak och disciplinerad, men samtidigt kapabel till stora individuella ögonblick. Det gör att hon fortfarande minns som något mer än bara en spelare med fina siffror.
Intressanta fakta om Josefine Öqvist
- Josefine Öqvist gjorde sitt mest klassiska mål i den 86:e minuten mot Kanada i VM 2003, ett mål som tog Sverige till final.
- Hon utsågs till Årets Svenska Rookie 2003 och etablerade sig därmed mycket snabbt som en av Sveriges mest lovande spelare.
- Trots att hon främst var forward togs hon ut som mittfältare till OS 2008, vilket visar att hon hade en bred användbarhet i offensiven.
- Hon missade VM 2007 efter att ha slitit av främre korsbandet, men kom tillbaka till landslaget och fortsatte spela på hög nivå.
- Vid VM 2011 spelade hon i alla Sveriges matcher när laget tog brons.
- Hon gjorde mål i semifinalen mot Japan i VM 2011, vilket betyder att hon gjorde mål i två olika VM-semifinaler under sin karriär, även om bara den ena ledde till finalplats.
- Hon spelade utomlands för Montpellier i franska Division 1 Féminine mot slutet av karriären.
- Hon avslutade landslagskarriären efter 80 matcher och 20 mål.
Josefine Öqvist som kvinnlig idrottsstjärna
Som kvinnlig idrottsstjärna är Josefine Öqvist intressant av flera skäl. Dels för sina sportsliga meriter, dels för sin tydliga personlighet och sitt genomslag utanför planen. Hon representerade en generation där damfotbollen växte snabbt i Sverige, både sportsligt och medialt. Spelare som hon gjorde att fler fick upp ögonen för sporten.
Hon var också en spelare som passade väl in i rollen som idrottsstjärna eftersom hon hade ett uttrycksfullt sätt att spela. Vissa spelare är tekniskt briljanta men mer lågmälda i hur de uppfattas. Öqvist var tvärtom synlig, intensiv och lätt att minnas. Det gjorde henne tacksam för media, men också genuint intressant för publiken.
Samtidigt visar hennes liv att en kvinnlig idrottsstjärna ofta får hantera fler dimensioner än bara spelet. Hon bedömdes inte bara på mål och prestationer, utan också på sin mediala profil, sitt privatliv och hur hon syntes utanför planen. Trots det behöll hon sin sportsliga tyngd och sitt anseende som en avgörande spelare.
Arvet efter Josefine Öqvist i svensk damfotboll
Josefine Öqvist lämnar efter sig ett tydligt avtryck i svensk damfotboll. Hon var en spelare som avgjorde stora matcher, tog plats i landslaget under lång tid och spelade för flera av de största klubbarna i svensk fotboll. Hennes namn är starkt förknippat med VM 2003, men hennes karriär var betydligt större än ett enda mål.
Hon visade att snabbhet och offensiv aggressivitet kan vara matchavgörande på allra högsta nivå. Hon visade också att det går att komma tillbaka efter svåra skador, att kombinera elitidrott med stora livsförändringar och att lämna sporten med värdighet medan man fortfarande håller hög klass.
Josefine Öqvist är därför ett självklart namn bland svenska kvinnliga idrottsstjärnor inom fotboll. Hon stod för fart, mod, intensitet och avgörande ögonblick, och hon tillhör de spelare som gjorde att svensk damfotboll fortsatte att vara relevant och respekterad på den internationella scenen.